I orkans öga

”Välkommen till centrum för världens mäktigaste imperium. Här finns mycket ondska.” säger Kathy Boylan, när hon svänger upp med sin vita minibuss för att plocka upp mig vid en tunnelbanestation i Washington DC. Jag anlände hit morgonen den 17 juni och blev körd av Kathy, en energisk kvinna i övre medelåldern, till Dorothy Day Catholic Worker, som är en kristen kommunitet där hon bor sedan mer än 20 år. Catholic Worker rörelsen startades 1933 av Dorothy Day och Peter Maurin som var trötta på att kyrkan inte gjorde mer i arbetet för ekonomisk rättvisa och fred. Så de bildade en kommunitet i New York City som tog in hemlösa och hungriga människor parallellt med att de försökte påverka politiskt genom olika kampanjer. Denna rörelse spred sig sedan med att fler och fler kommuniteter växte upp i samma anda, även utanför USA. Jag fick i några dagar en temporär reskompis med mig nämligen Lior, en israelisk fredsaktivist som liksom jag reser runt i USA denna sommar. Hon fick bo på övervåningen med kvinnorna.

Ihållig krigsprotest vid världens största kontorsbyggnad
Måndag morgon den 18 juni klockan 7.00. Washington DC:s arbetare är på väg till en ny dags arbete. Bilarna rör sig som lämlar på led. The Pentagon, högkvarteret för USA:s militär, är världens största kontorsbyggnad och säkerligen en av de allra största arbetsgivarna i stan. Här arbetar 26 000 människor. Denna måndag får de ett tillskott av ytterligare 10 personer som troligtvis inte är önskade här av ledningen. Senan 1987 har Catholic Worker kommunitetet i DC stått varje måndag klockan 7 till 8 utanför Pentagon i en stilla manifestation. Så även denna måndag. Kathy, Dave (en ung volontär i kommuniteten), Lior och jag är först på plats. Vi ställer oss på en strategisk plats precis där arbetarna i Pentagon kommer in. Snart ansluter fler människor. Vi tar upp våra plakat med budskap som ”Krig är inte svaret”, ”Allt liv är heligt” och ”Ta hem trupperna från Irak”. De flesta tittar på våra plakat och går obemärkt förbi, några muttrar några fula ord när de går förbi, mycket färre ger oss en uppmuntrande hälsning. En militärpastor kommer fram till oss och tackar oss för att vi står där. Han säger också att han tycker att det är viktigt att USA är i Irak för att hjälpa men att han också vill ha fred. Han ber varje dag i kapellet som byggdes där flygplanet slog ner i Pentagon den 9 september 2001. Kathy säger till honom att hon tycker att alla krig är fel.

Ännu mer ihållig krigsprotest vid världens mäktigaste hus
En fredsmanifestation som har hållit på ännu längre än den utanför Pentagon är den som är parkerad utanför Vita Huset. Concepcion Picciotto har protesterat mot kärnvapen och Vita husets politik i 26 år! I regn, snö och blåst har hon stått eller suttit med sina skyltar och sitt minimala tält. Hon tar bara pauser för toalettbesök, mat och duschar. Ibland blir hon avlöst av William Thomas som tog initiativ till protesten. När jag går fram och hälsar på Concepcion börjar hon direkt att förklara hur USA förstör världen genom sin krigshets. Hon berättade att hon blev bortkörd för ett par timmar sedan. Secret Service stängde av hela området framför Vita Huset för att Israels premiärminister Olmert kom på besök, enligt av hon hade hört.

Trädgårsarbete och mat till hungriga
I Catholic Worker konceptet ingår det att man hjälper till med det man kan så länge man stannar där, oftast behöver man inte betala något för mat och logi. I förrgår hjälpte Lior och jag till med trädgårdsarbete i några timmar. Idag åkte jag med på en runda där vi samlade upp mat från alla som ville skänka. Vi åkte till en grönsaksmarknad, en cateringfirma och ett storkök som gav oss generösa matdonationer. På vägen hem stannade vi till vid ett fredshus som bland annat servar Concepcion med mat, cirkeln slöts. När vi kom hem delade vi upp maten i påsar som tacksamt togs emot av människor som har svårt för att få det att gå ihop och som kommer till Catholic worker huset en gång i veckan för denna hjälp. Det som blev över sparas till oss som lever i kommuniteten.

Fred, Martin